De som inte har råd med att köpa sin egen bostad är de som får betala högst summor – i form av andrahandshyror och blancolån till insats. Hur gick det till när Finansinspektionen ville minska bolånefesten men i stället fick till en stelare och sämre bostadsmarknad?
När Finansinspektionen bestämde att skärpa amorteringskravet fick det till följd att hushållen tog mindre lån, vilket var ett av de beteenden man vill stävja från lagstiftarens håll. Men vad fick det för andra effekter? Bland annat att dörren till bostadsmarknaden låstes för unga, ensamstående och svagt ekonomiska grupper – som i stället har funnit sig tvungna att hyra in sig i andrahandslägenheter, dyra hyresrätter och ta blancolån. Just för att de inte kan ta ett lån för att köpa sig en rimlig bostad.
Till följd finns det massor av lägenheter och andra bostadsrätter ute på marknaden, men fåtal köpare och bopriser som sjunker.
Blancolån för att ha råd med insats
I dagens läge är ett blancolån ett sätt för många att få råd att köpa en bostad, när insatsen inte går att låna till via ett bolån då bolånetaket sätter in, liksom amorteringskravet. De som inte har råd får alltså betala ännu högre summor för att få sig en bostad, vilket i sin tur gör att de inte klarar av att spara ihop pengar till en bostadsrätt.
Svenskar betalar sina räntor
Däremot är det så att hushållens förmåga att betala sina räntor de senaste åren har förbättrats, och det markant. Just på grund av det låga ränteläget. Trots att vi redan har ett av världens högsta skattetryck är svenska hushålls skulder inte alarmerande höga, om än högt i relation till BNP.
Frågan är hur politiska krafter kommer lösa problemen med bostadsmarknaden och alla de som inte har råd att bo, skilja sig eller flytta hemifrån.
Som ett kreditkort i din mobil